Kärnkraft nej tack!
18:e juni röstade riksdagen ja till ett förslag gällande kärnkraft.
Detta beslut innebär att det nu är tillåtet att bygga nya kärnkraftverk, dock får antalet ej överstiga 10 och nybyggen skall ske utan statliga subventioner.
Sedan kommer man även kräva större ansvarsskyldighet.
Det blev en minimal majoritet, 174 ja och 172 nej, två röstade inte och 3 var inte närvarande.
Det är pinsamt hur man rent faktiskt kör över 1980 års folkomröstning mot kärnkraft som sedan blev till en lag om att alla kärnkraftverk skulle vara avvecklade år 2010, dvs i år.
onekligen börjar man undra över hur mycket ens röst faktiskt betyder, jag var inte där 1980 men jag är här i dag.
Inför omröstningen körde Greenpeace stenhårt på en kampanj för att få politiker att rösta emot förslaget. Som en del av kampanjen kunde man maila politiker om vad man själv tyckte, vilket jag gjorde.
Jag fick svar av totalt 4 politiker, 3 centerpartister och en moderat. Eva Selin Lindgren och Solveig Ternström hade försökt få in en debattartikel i DN där de förklarade varför de röstade nej, men den kom inte med på grund av ”platsbrist”.
Jag mailade och frågade och har fått deras tillåtelse att publicera artikeln här på kedjereaktion;
”Därför röstar vi nej till kärnkraften den 17 juni.
Den 17 juni röstar vi nej till regeringens proposition om kärnkraften. Vi röstar nej för att kärnkraften är en farlig energikälla: den hotar freden, den hotar miljön och den lämnar ett avfall efter sig som är så giftigt att det måste gömmas kilometerdjupt ner i det uppländska urberget och bevakas där under oöverskådlig tid.
Sverige har existerat som ett sammanhållet rike i, högt räknat, åttahundra år, Nu producerar vi ett radioaktivt avfall som måste hållas undan allt liv och vaktas i hundratusen år. Det är ett orimligt uppdrag, vi lastar en oerhörd börda på kommande generationer. ”Vi har inte ärvt jorden från våra förfäder utan har den till låns från våra barn” säger ett indianskt ordspråk. Men nu intecknar vi barnens framtid långt över biosfärens gränser.
Den 17 juni är en ödesdag, riksdagen ska fatta beslut om att tillåta kärnkraftens utbyggnad med tio nya kärnreaktorer och därmed undanröja folkomröstningens beslut om avveckling. Det sker utan stort motstånd. Den starka och upplysta opinion som en gång fanns mot kärnkraften i Sverige och som drev fram folkomröstningen har försvagats och hamnat i skuggan.
Farorna förträngs, och inbäddad i försommarens grönska och förvillad av den kungliga bröllopsyran finns en stor risk att den 17 juni passerar nästan obemärkt. Men vi kommer att trycka på nejknappen och demonstrera vårt motstånd så starkt vi kan.
Vi beklagar att vi inte fått bifall till våra motioner, dels om att avslå regeringens proposition, dels om att kräva större ansvar av reaktorägarna för att förhindra stöld och spridning av det kärnvapenmaterial som finns i anslutning till reaktorområdena.
Vi är upprörda över regeringens beslut att skriva en proposition om kärnkraften i strid med Alliansens vallöfte och i strid med statsministerns regeringsförklaring: ”Förbudet att uppföra nya reaktorer kommer att bestå.”
Menade alliansregeringen och statsminister Reinfeldt inte allvar med vallöftet och regeringsförklaringen den 6 oktober 2006?
Varför bryter regeringen sina löften? Beslutet har inte diskuterats, vare sig i riksdagsgruppen eller bland partimedlemmarna. Centern har, som vi känner partiet, tidigare varit ett gräsrotsparti som värnat om hederlighet och arbetsamhet och om människors självbestämmande. Och vi undrar vad det var som fick ledningen att så skyndsamt driva fram ett beslut om just kärnkraften – mot en stark opinion bland medlemmarna?
Kärnkraftens risker med radioaktivt smittade miljöer och kärnvapenspridning är så allvarliga och långsiktiga att frågan måste få en seriös, allsidig och blocköverskridande behandling. Att lämna olösta och rentav olösliga problem till våra barn och barnbarn och deras efterkommande är ansvarslöst och vittnar inte om någon stor regeringsduglighet.
I propositionen och i riksdagsbehandlingen har kärnkraften behandlats enbart som en energi- och kostnadsfråga. Den har inte beretts i försvarsutskottet, trots att den starka kopplingen mellan kärnkraft och kärnvapen varit känd ända sedan man upptäckte fissionskraften och utvecklade de atombomber som fälldes över Japan 1945.
Robert Oppenheimer, ”atombombens fader”, har berättat att när han bevittnade den första provsprängningen i New Mexico kom han att tänka på en rad ur Bhagavad Gita ”Jag har blivit döden, världarnas förintare”. Efter kriget kom han alltmer att verka mot spridningen av kärnvapen.
Men i Sverige har kärnkraftens intressenter länge förtigit och förträngt riskerna och den koppling mellan kärnkraft och kärnvapen som även branschen tog på allvar fram till 1980-talet. I en parlamentsrapport i Storbritannien 1976, ledd av Sir Brian Flowers, ”Royal Commission on Environmental Pollution”, med underrubriken ”Nuclear Power and the Environment” konstaterades att plutonium från det använda kärnbränslet utgör det största spridningsproblemet. Och man varnade för såväl plutoniumbriders som kärnvapenspridning genom terroristgrupper och sönderfallande stater. Nyare rapporter från forskare och experter har utfärdat samma varningar och även varnat för att utveckla världens ekonomi till en plutonium- eller MOX-ekonomi, där plutonium blir hårdvalutan. Genom att plutoniummängden i världen ökat dramatiskt finns det idag material till många tusentals atombomber i anslutning till världens reaktorförläggningsplatser, upparbetningsanläggningar och plutoniumfabriker.
Det är därför inte förvånande att de senast tillkomna kärnvapennationerna Israel, Kina, Indien, Pakistan och Nordkorea alla har plutoniumbomber, och att brittiska forskare förutser framväxten av tio till tjugo nya kärnvapenländer under den närmaste femtioårsperioden.
Men det finns också varningar från andra än forskarna, och vi vill uppmana regeringen att lyssna på dessa och att tänka om. Varningar har bland annat kommit från president Obama, från internationella experter och även från EU:s miljökommissionär som vill ha beslut om att inget kärnavfall får skickas ut från EU-länderna. Vårt eget utbildningsdepartement har skrivit kontrakt med ett antal tekniska högskolor och universitet om att de inte skall anta studerande från Iran och Nordkorea till vissa kärntekniska kurser, och cheferna för de svenska kärnkraftverken har skrivit till Miljödepartementet och begärt en utredning om att få en särskild beväpnad insatsstyrka som snabbt är på plats vid hotande sabotage.
På miljö- och strålskadeområdet kommer nya rapporter från tidigare öststater och som visar att nästan en million människor har dött som följd av Tjernobyl-katastrofen. Där hävdas det att den radioaktiva nedsmutsningen från den havererade reaktorn var upp till hundra gånger större än det radioaktiva nedfallet från de atombomber som fälldes över Hiroshima och Nagasaki. Det kommer också oroande rapporter om ökad leukemi bland barn som bor nära kärnkraftverk.
Förutom kärnkraftens stora risker med avfall, radioaktiva utsläpp och kärnvapenspridning har den en klar nackdel genom att den är storskalig och känslig för störningar. De nya gröna energislagen däremot kan utvecklas i småskaliga system och drivas enkelt i andelsföreningar, enskilda firmor och små bolag, vilket är i linje med centerpartiets tidigare politik att slå vakt om människors egenmakt och förmåga att klara sig själva. Att överge den linjen och i stället öppna vägen för nya stora kärnkraftverk blir ett stort svek och ett olyckligt val för svenska folket.
Därför säger i nej till kärnkraft torsdagen den 17 juni.
Eva Selin Lindgren
Professor i fysik, vice ordförande i IKFF, riksdagsledamot C
Solveig Ternström
Skådespelare, företagare, riksdagsledamot C”
Detta var ett svar jag blev väldigt glad över, till skillnad från moderatens svar;
Hej!
Tack för e-post. Jag har dock motsatt uppfattning. Jag tycker att det är ett bra och välbalanserat förslag regeringen lagt fram. Jag tänker rösta Ja.
Bästa Hälsningar
(tog bort namet eftersom personen i fråga inte blivit kontaktad)
Riksdagsledamot (M)
Nu gäller det att arbeta hårt för att riksdagen inte skall leda oss in i en atomvinter!
Man kan till exempel aktivera sig genom Greenpeace kampanj;
//Hjalte